(Haha, ungefär som Gissa Bajset, fast sötare).

Nåväl, för att fira att jag  tror mig ha känt ett litet föl som rumsterar om i Rósas mage tänkte jag hålla en bloggtävling där ni läsare får gissa på födelsedatum, kön och färg! Alla gissningar publiceras i en lista nederst i detta inlägg och den som kommer närmast vinner ära och berömmelse!

Fölets föräldrar är:

IS2006258133 Rósa frá Vogum (silverbrunskäck, e. fux, u. brunskäck, ee. silversvart)

SE1998108361 Magni från Gnubbarp (svart, e. brun u. fux)

Och så här är chanserna för de olika färgerna på fölet enligt WF:

25% fux

24,1% brun

24,1% silverbrun

13,4% svart

13,4% silversvart

Och 50% chans till skäck

Beräknad nedkomst är månadsskiftet april-maj (29 april för att vara exakt om jag inte missminner mig, men det är också Rósas första föl så oddsen för att hon går över tiden är relativt höga, så ha det i åtanke).

Sätt igång och gissa! Själv gissar, eller snarare kanske hoppas, jag att det blir ett silversvartskäckat sto den 4 maj.

30/4, hingst, silverbrunskäck, gissar Janina

30/4, sto, svart, gissar Katta

1/5, hingst, svart, gissar Titti

2/5, sto, silverbrun, gissar sambon

2/5, hingst, svartskäck, gissar Minou

3/5, hingst, silverbrunskäck, gissar Ullis

3/5, hingst, svartskäck, gissar Ida

4/5, sto, silversvartskäck, gissar jag själv

5/5, sto, silverbrunskäck, gissar Frida

5/5, sto, svartskäck, gissar Alexandra

5/5, sto, rödskäck, gissar Helena

5/5, sto, silverbrunskäck, gissar Clara

6/5, sto, fuxskäck, gissar Tessan

7/5, hingst, fuxskäck, gissar Elina

10/5, hingst, fuxskäck, gissar Mikaela

11/5, sto, silversvartskäck, gissar Nina

12/5, hingst, brunskäck, gissar Anna

13/5, sto, svart, gissar Sophia
15/5, sto, fux, gissar Tina

25/5, hingst, fux, gissar Agnetha

Vi har faktiskt fått lite snö nu, får väl se hur länge det ligger kvar bara. Ungefär 5 cm tror jag det är.

Red ut en sväng på Daladis och fick sällskap av H på Prydi. Bortsätt från att hästskrället stack med mig en gång gick det rätt bra, jag satt kvar i alla fall!

Fullt ös, medvetslös!

Och vet ni vad? Jag tror minsann jag kände några sparkar i Rósas mage idag! Det verkar vara en liten vilding, för det kom en liten knuff eller två med jämna mellanrum. Om det nu inte bara rörde sig om gaser, haha!

Rósa är förresten inne i en mysperiod just nu och brukar komma och möta mig i hagen med spetsade öron. Gulleponnyn!

Nej nu ska jag bänka mig inför Ponnyakuten! ;)

Idag har alla tre hästar blivit verkade, och det gick jättebra! Det var första gången för Ganti så jag visste inte hur han skulle reagera, men lillkillen skötte sig exemplariskt! Lite ostadigt var det ju, men han lyfter hovarna så snällt och bråkar just inte alls. Rósa och Eyja var det inte heller några problem med, så guldstjärnor till alla tre!

Jobbade Rósa lite vid hand efter det. Vi gjorde egentligen inget särskillt, bara lite aktivering så att hon skulle ha något att fundera på en stund. Hon är ju fortfarande ung och behöver jobba med huvudet för att inte bli för rastlös. I helgen blir det nog longering eller en promenad.

Förresten är fölet beräknad till månadsskiftet april-maj, så det är drygt 15 veckor kvar. Ett silversvartskäck stoföl har jag ju bestämt att det ska bli (men jag är så klart nöjd så länge det är ett friskt litet föl som ploppar ut). Jag funderar på att göra så där som gravida bloggare ibland gör och göra det hela till en tävling för er läsare där man får gissa födelsedatum, kön och färg*, vad tror ni om det? Lite lagom töntigt.

*För det mesta brukar gravida bloggare inte begära att man gissar färg på deras barn, men variationerna tenderar ju också att vara mindre hos människor än hos islandshästar.

Rósa för ganska exakt ett år sedan.

Jag måste medge att låta bli att rida Rósa känns som ett väldigt bra beslut just nu, idag när vi var ute och promenerade fick hon så bråttom i en nerförsbacke i skogen att hon drattade på ända (det var lite halt då det låg en massa havförmultnade löv på stigen). Hon kom dock kvickt på fötterna igen och traskade sedan moloket efter mig hela vägen hem, synbart förnärmad över att jag var med och bevittnade det lilla missödet. Rósa är ungefär lika säker på foten som ett rådjurskid.

Rósas regnskållor är redan så gott som borta, förresten. Alla vätskande "sår" har helnat och inga nya krustor har uppkommit, dock är det ju fortfarande helt hårlöst där skållorna varit så jag är inte säker på om jag vågar lägga på någon sadel än. Vad tror ni?

Tjejen som var och kikade på Ganti idag verkade gilla honom och det ser ut att bli ett köp bara han får klartecken från SIF så att passet kommer iväg dit. Så nu får ni hålla tummarna allihop!

Idag har Eyja och jag tränat styrning igen och jäklar vad damen hade bråttom. Det var bara att hänga på och styra bäst det gick. Hon hade inte riktigt tid att lyssna på varje tygeltag, men över lag var hon väldigt samarbetsvillig och verkade tycka det var kul att komma ut. Det blir nog ridhäst av henne också, så småningom.

H och jag diskuterade Eyjas hull och kom fram till att fri tillgång nog vore att föredra för ston med föl, så nu blir det antagligen så. Rósa och Daladis är  det väl främst som inte behöver mer mat av hästarna i den hagen, men de lär vara mycket glada för det ändå, de små tjockisarna...

I morgon kommer en tjej och tittar på Ganti! Hoppas hon blir såld på den lilla charmknutten. Om jag lyckas sälja Ganti snart funderar jag på att behålla Eyja tills vidare. Jag måste erkänna att jag tycker jättemycket om henne, hon är väldigt personlig och mycket speciell för mig. Jag skulle i alla fall vilja vänta med att försöka få henne såld fram till att Rósa fått sitt föl, sedan kan jag ju fundera vidare efter det, beroende på om det blir en hingst eller ett sto.

På fredag kommer hovslagaren, då får Rósa bli barfotajänta igen eftersom regnskållor och fölet i magen gör att hon kommer bli mycket sporadiskt riden nu i vår och då känns det onödigt att sko om henne. Även Ganti och Eyja ska få sina fossingar trimmade.

Jag är lite bekymrad över Eyjas man och svans just nu, det ser ut som att hon har kliat sig lite. Det kan ju omöjligt vara knott som är den utlösande faktorn så här års, men visst ser det "ruggat" ut?

Nu är det ju inte mycket hon kliat sig, det är inga hårlösa partier, förhårdnader, svullander eller något sådant, men det ger mig ändå huvudbry eftersom ingen av de andra hästarna verkar ha kliat sig något. Kan det bero på någon sorts brist eller allmän obalans på "insidan"?

Hon har magrat av lite nu i vinter också, jag funderar på att ge henne lusern för råda bot på bukigheten och det beniga korset. I övrigt verkar hon dock väldigt välmående, äter bra och verkar nöjd med livet.

Just nu verkar en omskrivning av djurskyddslagen vara på tapeten, bland annat funderar de på att helt förbjuda tidelag (och det var väl fan på tiden), men samtidigt vill de också, och jag citerar;

"Ryttare ska förbjudas att använda spön på hästar i frammaningssyfte. Ridspön ska däremot få bäras i syfte att avvärja olyckor. Vid tävling ska spön ha en lätt synlig färg."

Källa.

Jag tolkar det här rakt av som att det fortfarande är helt OK att använda ridspö som bestraffninfsmedel (vilket är vad folk brukar anses gå under "avvärjning av olycka"...), medan spöets huvudsakliga syfte, alltså att mana fram hästen och var en förlängning av hand och skänkel, förbjuds. Det är ju tamejfan helt bakvänt!

Så, såvida jag inte tolkar det stycket helt fel, verkar det vara ett mycket märklig resonemang som inte alls värnar om djurens välbefinnande, utan snarare tvärt om ger spömissbrukarna ett kryphål stort som omkretsen på en silo. Bra jobbat, Eskil Erlandsson med vänner!

  Rósa - grannaste hästen i byn.

Igår var jag för lat för att blogga, idag är jag lite mindre lat.

Var bara ute en snabb sväng idag och kollade till Rósas täcke, fick nämligen ta hem hennes andra täcke igår och laga det eftersom någon liten skit hade varit och tuggat på det. Jag misstänker att det var så det gick till, men det kan hända att jag beskyller fölen för något som madammen själv lyckats åstadkomma.

Igår var jag ute en längre stund och pysslade med alla tre. Sprang runt med Rósa i hagen och lekte Följa John. Rósa följde efter mig glad i hågen när jag visslade på henne, eftersom jag alltid "råkade" tappa riskakor på marken när hon kom fram till mig. Jag hoppas det så småningom kommer leda till att hon kommer till mig i hagen så jag slipper springa efter henne. Mutor är verkligen ett sant bevis på kärlek...

Rósa tigger riskakor.

Rósas gräsligt gröna täcke, ett riktigt fynd för övrigt eftersom jag köpte det på superrea för 100 kr!

Tog även in Ganti en sväng och den här gången fick han vara helt själv i  stallet medan jag kollade igenom honom. Han är ju inte riktigt helt med på det här med att ledas än, men det går förvånansvärt bra sett till att han knappt haft grimma på sig alls, ännu mindre blivit släpad i ett grimskaft. H hjälpte mig att putta på honom, vilket jag är evighet tacksam för eftersom jag omöjligt hade lyckats få in honom på egen hand. Bland annat ansåg han att man inte kunde gå ut ur hagen där det vanligtvis brukar vara stängsel (alltså vid grinden). Sötnöt!

Men han lär sig jättesnabbt och trots att han stod själv i en box en stund tog han det väldigt bra. Han var orolig i ungefär 5 sekunder, sedan insåg han att det fanns hörester på golvet - då var mamma Eyja ett minne blott. Jag måste helt partiskt medge att Ganti är en himla smart kille och så trygg i sig själv. Han kanske inte är efter fina förstaklassföräldrar, men jag tror han kommer bli en enormt trevlig hobbyhäst sett till hans stabila psyke. Nå, det får väl den framtida ägaren se själv sedan och jag hoppas innerligt att hitta en ny bra matte eller husse åt honom snart för det förtjänar han verkligen.

Sötaste lilla fjanten, som sambon påstår att liknar ett får.

Islandsull!

Däremot är jag helt tokig på hela situationen med Gantis pass. För att göra en lång historia kort: Jag har fortfarande inte kunnat skicka in passansökan eftersom den som äger Gantis pappa inte skickat in någon betäckningsrapport och människan går inte att få tag i. Jag har väntat och väntat på att det ska dyka upp, men nu ger jag upp! Både jag och Eyjas tidigare ägare har försökt, men dessvärre utan några som helst resultat. Människan verkar ha gått upp i rök. Så nu har jag kontaktat SIFs avelskansli och frågat hur jag ska göra, för jag vill ju absolut ha honom registrerad i SIF och ingen annanstans, renrasig är han ju utan tvekan. Hon som jobbar där skulle återkomma när hon kollat upp hur man i så fall ska gå till väga och jag hoppas allt ordnar sig. Aldrig kan det vara helt lätt...