Nu har jag lagt upp en ny omröstning på bloggen. Den här gången vill jag veta vad ni har för sadlar! Ni får gärna skriva vilken modell ni har också i en kommentar.

Själv har jag ju min fantastiska bomlösa Sensation Ride, och det är det väl knappast någon som missat.

Är det bara jag som har problem med att islandsträns sällan passar? De är ju alltid för stora!

Rósa har inte alls ett särskilt litet huvud men ändå är nackremmen så gott som alltid på sista hålet och likaså nosgrimman.

De är ju liksom gjorda för islandshästar, men jag har aldrig stött på en islandshäst som haft det på någon av de yttersta hålen, då blir tränsen ju helt enorma! Hööks är nästan värst, för deras islandsträns verkar verkligen vara i full storlek och inte cob som så gott som alla islandshästar nog har i grimma och träns. Vad fasen beror det här på?  

Nu har jag suttit och funderat på namn till fölisen, och några som jag funderar på är bland annat:

Ganti (som betyder "busfrö")

Idni (som betyder "hårt arbete")

Ofsi (som betyder "vild")

Ljósblesi [Ljousblesi] (som betyder "isabell med bläs")

Lýsingur [Liisingur] (som betyder "ljus" eller "isabell")

Þeyr [Their] (som betyder "varm vind")

Þýður [Thiidhur] (som betyder "mjuk")

Vad tycker ni? Eller har ni något annat förslag? Fram med det i så fall!  

Vad jag älskar min lilla skäck! 

Rósa var så otroligt duktig idag! Ridturen gick jättebra, hon var så pigg och framåt och tvekade inte en sekund, totalt orädd för bilar, skällande hundar och forsande vatten. Dessutom gick töltträningen bättre än någonsin! Långsamt tempo så klart, men det var i alla fall rent. Min goa lilla tjej! 

Nu är vinterpälsen helt borta i alla fall!

Och som inte det vore nog kom Eyja faktiskt och mötte mig i hagen idag (mest troligt pga foderhinken, men ändå...)! Lillen smög sig fram och hälsade lite snabbt, men han är rätt blyg än så länge så jag får ta det varsam med honom. Blygheten går nog över av sig själv.

Lovade Agnetha att ta bilder på min sadel med pad under. Jag har en Heather Moffett-pad vilket gör att jag kan använda vanliga schabrak fastän jag har en bomlös sadel.

  Som synes är padden i längsta laget för sadeln, men iom att Rósa inte har jättekort rygg funkar det i alla fall. Det är mest för det estetiska som jag önskar att den vore kortare. 

För övrigt älskar jag verkligen min Sensation Ride! Maken till bekväm sadel har jag aldrig varit med om. Och av de cirka 5-6 hästar jag testat den på har den legat bra på samtliga.

Idag red jag Rósa för första gången sedan operationen och hon gick jättebra! Var riktigt glad när vi kom tillbaka från turen.

Vi fortsätter att träna på tölten. Den finns ju där och visar sig nu och då, men det är fortfarande mest grisepass så vi har en bra bit kvar. Misstänker att felet ligger hos mig och inte hos henne...

Sedan var jag så klart ner och hälsade på stona med föl för att se hur Liten mådde idag. Han är lite försynt, men ändå nyfiken. Eyja verkar inte bry sig om att jag håller på med honom, men när jag ska göra något med henne vill hon inte alls vara med utan springer iväg. Nåja, det går väl över, hon är ju en lite känslig dam.

Han har rätt häftig ögonfärg också, fast det kanske inte syns så bra. Grå-blå är de, hur som helst.

  Söt som socker!

Har börjat kika så smått på namn till honom, det finns ju så många fina men det gäller att hitta ett som verkligen passar och som inte är allt för svårt att uttala. 

Först och främst: Både jag och Eyja tackar alla som gratulerat! 

Jag kom precis hem från stallet där jag tillbringat kvällen med att bekanta mig med den lilla krabaten som alltså föddes i morse. Det blev en liten isabell hingst med bläs!

Frisk och välmående och så klart alldeles, alldeles underbar! Mer kunde jag inte ha önskat mig!

Eyja var väldigt reserverad först och ville INTE låta mig komma nära henne och fölet, men efter en timme gav hon efter och jag fick sätta mig och klappa på lillkillen som blivit trött och tog sig en lur med huivudet i min famn. Behöver jag säga att jag smalt som smör?  

    Liten knepigt var det allt att veta var man skulle göra av benen när man skulle sova, men det löste sig till slut!

Bloggen kommer nog bombarderas med bilder på den här lilla ulltussen hädanefter, så ni får stå ut