Direktlänk till inlägg 8 maj 2011
Jag tycker alltid det är så kul att höra folk berätta om varför de valt just de hästar de valt. Vad utgick ni från när ni blev med den häst ni nu har?
Rósa såg jag första gången på annons vintern -09/-10. Jag blev upp över öronen kär i henne, hon såg ju så snäll och söt ut. Men jag hade inga planer på att köpa häst just då, så jag lät det vara till våren -10 då jag gått och grubblat i några månader över den där fina skäcken, då mailade jag och hörde om hon fanns kvar - och det fanns hon! Då hade jag besämt mig, hon skulle bli min.
Jag hade en bra magkänsla, men eftersom hon inte var inriden bestämde jag mig för att skicka henne på inridning på Island innan jag skulle ta hem henne till hösten.
I samma veva köpte jag Blaedís, som kom från samma gård som Rósa. Det var mycket mer av ett impulsköp!
Sedan, mitt i sommaren, fick jag mitt första gallstensanfall. Då visste jag ju inte att det var just gallsten det var, men det gjorde frutkansvärt ont och besvärade mig konstant, jag fick nya anfall åtminstone en gång i veckan och mådde jättedåligt. Eftersom jag inte kom någonstans med utredningen på vårdcentralen och det inte blev bättre tog jag det tunga beslutet att sälja Rósa och Blaedís, innan jag ens fått träffa dem.
Det var en tjej som nappade på Rósa och var jätteintresserad, men då ångrade jag mig fruktansvärt mycket. Nej min häst måste jag få träffa! Jag kunde ju gå miste om världens underbaraste häst, och även om jag inte mådde bra kände jag att det måste bli bättre och jag ville inte ge upp drömmen om egen häst igen. Så jag tog hem Rósa och lät Blaedís stå kvar på Island och växa till sig.
Och hem kom just den där underbara, helt fantastiska hästen jag hoppats på! Jag har inte ångrat mig en sekund sedan hon kom till mig i oktober förra året.
Sedan, några månader senare, dök Eyja upp på annons, och henne köpte jag också på impuls. Så fin hon var! Jag tänkte mig verkligen inte alls för, jag skulle sannerligen inte ha en till häst och i synnerhet inte en till oinriden islandsimport (och dräktig dessutom), men jag ångrar mig absolut inte för hon är en jättecharmig liten dam med mycket personlighet.
Annonsbilden på Eyja.
Äntligen börjar jag komma någon vart med gallstensproblemen också, snart ska jag få träffa en gallspecialist och troligtvis kommer de boka in en operation. Jag hoppas att jag blir kvitt problemen efter det. Hästarna gör det faktiskt lättare, har jag insett, för de är ju de som gör det värt att stiga upp på morgonen.
Men hur blev det som det blev för er? Varför valde ni just era hästar?
Om någon råkat missa det så har min blogg flyttat till annan plats, nu finner ni mig här: http://videungens.wordpress.com Nu uppdaterar jag hyfsat regelbundet så se till att lägga till adressen i er Bloglovin (eller liknande) så missar ni inget...
Jag har bestämt mig för att flytta bloggandet till en reklamfri domän, så nu får ni se till att lägga till den här bloggen i er BlogLovin': http://videungens.wordpress.com/ ...