Ett bar av baggarna rymmer så fort de får chansen (brunstiga tackor var visst den huvudsakliga orsaken), därför måste de hållas inne, men de hoppar till och med över boxdörren! Igår sprang de runt i stallet och inspekterade sopborstar och bajsade ner stallgången. Men söta är de ändå, på sitt eget vis.

Linda lade upp sin önskelista nyligen, så jag tänkte att jag väl kan göra samma sak då.

1. (Givetvis högst upp på listan) Daladis

2. Ridoverall, strl 160

3.Tömkörningsgjord

4. Smala lädertyglar med snabbhakar 

5. Magic Boots, 200 g

6. Lädergjord, 35 cm

7. Tröja, strl XS

Och om tomten läser min blogg ska jag passa på att tillägga att jag varit riktigt snäll i år!

Tog ut Eyja på promenad idag, det gick riktigt bra med tanke på att jag bara kan använda en hand när jag ska öppna grindar, binda upp och fixa. Eyja följde snällt med och gick med spetsade öron när vi tog oss en sväng på grusvägen. Ganti stod snällt kvar i hagen utan ett knyst och Eyja verkade nästan tycka det var skönt att komma bort från sin lilla grabb en stund, hon hade i alla fall inte bråttom tillbaka till hagen...

M red Rósa idag och det hade gått betydligt bättre än sist, vilket är en enorm lättnad!

Själv har jag mycket oordning i huvudet just nu, mycket att fundera på men inte riktigt någonstans för alla tankar att ta vägen. Det är inte min mening att låta kryptisk, jag vill bara inte vädra funderingarna på bloggen innan jag tagit något beslut.

Jag tar och svarar på alla kommentarer i morgon, den här kvällen ska ägnas åt lite TV-tittande. På återseende, mina kära läsare!

Det slog mig idag när jag var ute och kikade till hästarna att de flesta hästfolk har en speciell hälsningsfras till sina hästar. Hur brukar det låta när ni kommer till hagen eller öppnar stalldörren?

Jag brukar vissla på mina om de står långt bort och när jag kommit lite närmare brukar jag säga "hej hepparna!", samma visa i stallet (men då visslar jag oftast inte).

Dessutom pratar jag en hel del med dem över lag; inte på bebisspråk utan med vanlig stämma (dock erkänner jag mig skyldig till bebisprat när det kommer till Nell, alias "mattes lilla gulle", men det är en helt annan femma - den katten är ju så förbannat gullig). Jag tror att folk utan husdjur har svårt att förstå varför, men är det inte mer en regel än ett undantag att man småpratar lite med sin häst, eller hund eller katt eller hamster? Inte för att jag inbillar mig att de begriper ett dyft, men det blir ju trevligare på något vis.

Idag när jag kom gående mot hagen visslade jag och fick två-tre gnägg till svar, det är en så härlig känsla! Tyvärr var det ingen av mina som gnäggade, men ändå... Daladis såg ut att vilja komma ut, hon stod och väntade vid grinden medan de andra stod i en klunga längre bort. Jag vill bli hel nu så jag kan börja rida henne igen, "min" fina lilla fux.

Ni skulle bara veta hur mycket jag sympatiserar med de stackars barnen på Afrikas Horn. För de, liksom jag, lever just nu i total misär. Total, I tell you.

Likt ett katt med skadad svans, nyss hemkommen från veterinären, är jag djupt olycklig med det invalida tillstånd jag just nu befinner mig i. Sambon kommer snart behöva förse mig med en Cone of Shame, alias "tratt" för att förhindra mig från att gnaga av mig gipset, vilket jag just nu är på väg att göra.

Halva tiden för min frihetsberövan har nu gått men istället för att se det positivt som i att glaset är halvfullt, kan jag inte låta bli att tänka att det här förmodligen varit de längsta två veckorna i mitt liv. Hur ska jag lyckas genomliga ytterligare 12 dygn? Det kommer inte bli lätt ska ni veta, men jag ska kämpa tappert!

Egentligen skrev jag bara det här inlägget för att upplysa er om att jag har en annan blogg också, Industrial Rococo. Den är väldigt ytlig och innehåller mest bara inredning, kläder och sånt som inte får utrymme i den här bloggen. Jag uppdaterar den mer sällan också, men ni får gärna kika in ändå!

Ha en fortsatt trevlig tisdag och skänk en tanke till mig och de somaliska barnen.

(Det kan hända att jag överdramatiserade lite, men jag hade i alla fall inte så dålig smak jag hävdade att min blogg just nu lider av mer torka än folket i Etiopien... även om det nu skulle vara sant.)

Jajemen, nu är det utlottning på gång! Ett sprillans nytt set med Magic Brush-borstar kan bli ditt.

Hur går du då till väga? Jo, så här:

1. Kopiera/spara bilden nedan samt URL-länken (http://islandstokan.bloggplatsen.se/2011/11/05/6598287-utlottning/) till det här inlägget. OBS! Länken måste vara klickbar!

2. Publicera bild och länk i ett inlägg på din blogg.

3. Skriv en kommentar i det här inlägget där du länkar till ditt inlägg så jag ser att du är med i tävlingen.

4. Vänta med spänning på att vinnaren dras (sker slumpmässigt).

http://islandstokan.bloggplatsen.se/2011/11/05/6598287-utlottning/

Tävlingen avslutas söndagen den 27/11-11 klockan 12.00. Frågor hänvisas till frågerutan till vänster på bloggen. Inga dolda avgiter tillkommer, jag bjuder givetvis på frakten. Lycka till!

M provred Rósa idag men min lilla skrutta skötte sig inte alls. Hon var faktiskt rentav odräglig, skulle vända hemåt och gick inte det frös hon fast i marken och rörde sig inte ur fläcken. Suck, får väl se om M vill rida henne fler gånger. Nog för att Rósa kan testa nya ryttare en del men idag var hon verkligen värre än vanligt. Förhoppningsvis hade hon bara en dålig dag.

Det verkar som att Rósa börjar få lite bebismage nu, hon är liksom inte bara tjock. Tror jag. Hon är ju snart igenom halva dräktigheten så nog är det väl lite på tiden att det börjar synas, tycker jag  

Åkte ut till stallet idag bara för att få lite hästlukt på kläderna. Rósa och Ganti verkade glada att se mig men Eyja var inte alls imponerad av min uppenbarelse.

Tråkmärr... 

Tur att man har fler hästar, då ökar chanserna att i alla fall någon av dem vill veta av en. Rósa och Ganti kivades lite om min uppmärksamhet, Rósa kanske är av åsikten at jag var hennes matte först och då ska man inte behöva dela. Idag var hon en riktig "famnhäst".

Klappade lite på Daladis också, som så ut att undra varför jag inte tog med henne från hagen när jag gick.

Fina, fina Disan! Jag vet i alla fall vad jag önskar mig i julklapp i år... Någon som kan tänka sig att köpa henne åt mig?