Senaste inläggen

Av islandstokan - 9 januari 2012 19:27

Voi vittu, jag känner mig som en gammal kärring med alla världens krämpor. Igår efter avramlingen kände jag mig rätt okej, men i morse när jag vaknade... Voi vittu!


Det känns som att jag sträckt varje muskel i nacken, axlarna, ryggen och sidorna - två gånger om! Med andra ord blir det ingen ridning på några dagar, men det kanske är lika bra eftersom jag måste få färdigt den nuvarande kursen som egentligen borde varit avslutat för min del, men det kom så mycket i vägen där vid årsskiftet...


Nu ska jag sitta med min älskade vän vetekudden och jämra mig framför säsongspremiären av Californication.

Av islandstokan - 8 januari 2012 18:59

Så här i efterhand önskar jag att jag bara hade legat kvar under täcket i morse och låtit söndagen passera, men så smart var jag inte. Nej, nu skulle jag ju vara hurtig och åka ut till stallet och rida Daladis!


Jag tänkte att jag skulle rida ut idag eftersom Daladis skötte sig så bra senast i paddocken. Sagt och gjort. Allt gick jättebra tills hon blir skrämd av en hund som springer lös på någons gård. Jamen tror ni inte att jag flyger av och hästen skenar hem?


Förmorrat!


Som "straff" fick hon knata runt med mig i paddocken en stund sedan, efter att jag fick hela vägen hem till stallet. Tack för den, Disan!


 

Det är fler än Rósa som borde skämmas!


Landade lite dumt med nacken, så nu är den redigt stel, men det går över. Ingen större fara, som tur är, men underligt att hon skulle bli så rädd för en hund, Daladis är en av de mest stabila hästar jag ridit, hon brukar inte bli rädd för någonting. Alla har vi dåliga dagar, antar jag.


Tog sedan itu med Disans svans, som varit rätt lerinpackad hela vintern pga den blöta väderleken. Det är mycket svans att ta sig igenom, vill jag lova!


 

Men fint blev det!


Och likaså manen och pannluggen:


 


Sedan tog jag in Rósa och pysslade lite med henne. Hon har varit ovanligt tillmötesgående den senaste tiden när jag hämtat in henne från hagen, det är snarare på tillbakavägen, ett par menter från hagen, som hon sätter sig på tvären. Det är som att hon inte vill tillbaka till hagen!


Kanske har det berott på leran men jag vill ju gärna tro att hon helt enkelt tycker så rackarns mycket om sin otroligt snälla matte att hon inte vill att jag lämnar henne. Fast ska jag vara helt ärlig är det nog bara en fix-idé a'la unghäst...


 

Rósa smakar gott, tycker Ganti.


Stod och borstar henne över ryggen när jag märker hur en massa pälstussar med krustor börjar lossa. Vad i hela helvete..?


 

Regnskållor. Jamen det var väl själva fan.


Inte ett dugg förvånande egentligen, sett till vilken blöt vinter det varit hittills, men så himla typiskt! Som tur är verkar hon inte besvärad av dem, men nu är ju frågan vad jag borde göra härnäst. Jag vet att många klipper hästarna när de råkat ut för regnskållor, men jag är inte alls så förtjust i tanken att klippa henne över ryggen just nu eftersom hon då kommer behöva täcke.


Ska försöka tvätta dem med decinfektionsmedel i alla fall. Om någon annan har bra tips att komma med tar jag tacksamt emot dem då jag inte har någon erfarenhet alls utav denna åkomma.


Väl hemma känner jag mig nu jättetrött och hängig, så där som man brukar känna sig innan en förkylning. Skitsöndag.

Av islandstokan - 7 januari 2012 14:05

Från senaste Ridsport Special (nr 2 2011):

 


Personerna de hade pratat med var verksamma i olika discipliner inom ridsporten. Många av dem verkade rörande överens om att de "inte använde några hjälptyglar, bara martingal", och då undrar jag: Vad är det som gör att martingalen inte är en hjälptygel? 


Vilken underlig tankegång, tycker ni inte? "Jag använder martingal och då är det ingen hjälptygel, för jag använder inte hjälptyglar". Sedan när är det en godtagbar bortförklaring för någonting?


Det är ju lite som att Josef Fritzl skulle säga: "Ja, jag förgrep mig på min egen dotter, men det är inte incest, för sådant sysslar inte jag med."*


Nu menar jag inte att jag är emot alla hjälptyglar och att de som använder martingal borde halshuggas, utan bara att jag anser att det absolut är en hjälptygel och att det är fånigt av människor att sticka under stolen med att det är det för att de själva använder en sådan. Martingal är lika mycket hjälptygel som en tidemann, till exempel, de har bara olika funktioner.


Eller vad tycker ni, är det jag som hårdrar det?


*Ja, jag jämförde hjälptyglar med incest där, fy fan för mig!

Av islandstokan - 6 januari 2012 19:15

Ja, nu stundar årets första veckoslut - tiden går fort!


Jag har fått en del svar på både Eyja och Ganti det senaste dygnet efter att ha lagt upp deras annonser på nytt, men jag vågar inte hoppas på att någon människa ens kommer att komma och tittar på dem...


Det är inte klokt vad folk slösar bort både sin egen och andras tid med att sitta och svara på annonser de ändå inte är riktigt intresserade av från första början. Jag vet inte vad ni andra tycker, men jag uppskattar faktiskt när någon som mailat skriver och tackar och sedan vänlig avböjer, istället för att bara strunta i det, om det nu är så att man inte är intresserad trots allt.  Det känns liksom lite artigare, i synnerhet när jag suttit och skrivit ett långt mail och berättat allt om hästarna och skickat med en massa bilder.


Inte hjälper det ju att man skriver att man inte vill ha några"brevvänner" och att oseriösa spekulanter inte göre sig besväret, eftersom de som är oseriösa på det här viset inte inser det själva, de vill ju bara "höra sig för".


Usch vilket gnälligt inlägg det blev nu, men som ni märker är jag lite irriterad.

Av islandstokan - 6 januari 2012 15:02

Här är allt jag fortfarande har till salu, prissänkning på vissa saker:


Feecetäcke från Eskadron, nytt med lappen kvar, strl 125. Mullvad-beige-vinröd-rutigt.

150 kr

 


Ponny/dressyr schabrak

1 rutigt, 1 i "sammet", bägge använda ca 2-3 gånger.

50 kr/st (det rosa har ett litet hål på kantbandet)

 


Dressyrspö, ljuslila (de andra spöna på bilden är ej till salu). Nytt, oanvänt.

50 kr

 


Longer-/ridkapson, svart med stålspännen.

Strl island/cob - 400 kr

   


Visningsgrimma från Charisma, marinblått läder med stålspännen.

Komplett med kedja och matchande läderrem.

Strl cob upp till liten full - 350 kr

 

 

Av islandstokan - 5 januari 2012 14:03

Jag känner faktiskt att jag behöver skriva av mig lite just nu, för det är så mycket som inte längre får plats i mitt  överfulla huvud.


Som ni vet är både Eyja och Ganti till salu, för jag har inte råd att ha kvar dem, men jag har inte hittat någon köpare till någon av dem än, även om jag haft några spekulanter. Jag är rädd för att Eyja är väldigt svårsåld, hon fyller ju 10 i år, är oinriden, har troligtvis (lindrig) eksem och är lite för känlsig för att falla de flesta i  smaken.


De som svarat på Eyjas annons hittills är sådana som BARA har sett till priset. De verkar inte ens ha läst annonstexten för de har inte riktigt begripit varför hon är såpass billig, om jag tolkar mailen rätt. Någon är ute efter en pålitlig skogsmulle, en annan ute efter ett toppenfint avelssto. Jag skulle aldrig kunna sälja henne med gott samvete till någon som inte på allvar förstår vad det innebär att ha hand om en känslig eksemhäst som behöver tid på sig att komma till rätta. Hon är ju en jättemysig tjej egentligen och har gjort sådana fina framsteg i inridningen under den korta tid jag hållit på med henne.


Hur gör man för att hitta en köpare till en sådan häst? Hon har potential, det vet jag, men i nuläget är hon ju inte direkt attraktiv på marknaden och hon behöver komma till någon med kunskap, och sådana människor vill inte ha hästar som Eyja. Om jag bara kunde hitta en vettig köpare till henne kunde jag nästan ge bort henne...


Till och med Ganti, hingstungen med sin alldagliga stam, verkar folk mer intresserade av, men inte har jag hittat någon köpare till honom än heller.


Sedan är det ju bara Rósa kvar, som antagligen vore den mest lättsålda av dem om jag bestämde mig för att försöka sälja henne; hon är lätthanterad, lättriden (när hon inte står i två månader och samlar energi) och allmänt jättetrevlig att ha att göra med. Men det tar emot att ens fundera på, som ni säkert förstår.


Och slutligen är det ju Daladis jag allra mest vill ha, hästen med stort H, fast då kan jag inte behålla någon av mina som det ser ut just nu. Sedan lär hon i alla fall hinna bli såld innan jag lyckas få loss några pengar...


Suck vad less jag blir, jag önskar att allt kunde lösa sig med en gång så jag inte skulle behöva oroa mig hela tiden för att ekonomin inte går ihop.

Av islandstokan - 4 januari 2012 21:30

Idag var det nya tag med tösen Yrväder, men den här gången fick vi sällskap. Rósa var sprättig som tusan och inte blev det bättre av blåsten, men hon stack i alla fall inte med mig och jag satt kvar trots många skutt ner i diket, så om inte annat är det ju en klar förbättring sedan ritten i måndags.


Jag har förresten fått ytterligare en spekulant på Ganti nu, så måtte han bli såld snart. Det är synd att man inte är miljonär, då hade han inte åkt någonstans...


Några suddiga, leriga bilder på hästarna från idag:


               

Av islandstokan - 4 januari 2012 19:43

Jag har målat boxskyltar (av samma variant som Rósa och Eyja redan har) till de andra hästarna i stallet:


 

H verkade nöjd med dem, och då är jag nöjd! Kanske man borde börja ta emot beställningar?  

Skapa flashcards